Lingonsylt


Just nu sittar jag och försöker kollar på en film, mantidigt som jag stör mig som fan på som jävla strålkastarna dom har satt upp utanför mitt fönster!

Det är en port mitt emot mitt fönstar där som har satt upp två feta lampor och jag säger bara en sak, det är inte direkt några lågenergilampor. Såg The Girl Next Door för typ tredje gången idag, vet inte riktigt varför men gillar den, den är rätt sexig. Nu kollar jag på en film som heter Paranoid Park, rätt konstig, den handlar om en subbe som råka döda en annan snubbe. Ville bara se den för lilla Taylor Momsen a.k.a Jenny Humphrey är med i den.  Den här filmen är ganska sick, och seg.  

Det finns både för och nackdelar med att se en riktigt bra film, det är fler nackdelar men andra sidan vägen ändå tyngst. Nackdelarna är att den tar slut, men du vill se mer, fast du kan inte se den igen för du är rädd för att den inte kommer vara lika bra den andra gången, eller att det helt änket blir för mycket och du tröttnar på den liksom, så då börjar du leta efter en snarlik film, men det går inte om det inte finns en remake eller nått för alla filmer har sin egna lille toutch, så då sitter du där med längtan efter känslan du får när du ser en riktigt bra film, plus att efter du har sätt en riktigt bra film kan du inte sätta dig och kolla på en halvbra film då kommer det helt förstöra den första filmupplevelsen, så det ända du kan göra är att bara vara och hålla på riktigtbrafilm-känslan så länge det går. Men just den känslan du får när du har suttit blick stilla i 1 timme och 39 minuter, och du märker att filmen är slut. Det blir verkligen ett regält hopp tillbaka till verkligheten, jobbigt, hemskt och underbart skulle jag beskriva det som. Det är som ett sug i magen efter mer, mer som aldrig tar slut, bara forsätter och fortsätter. Om jag någon gång börjar jobba med film då är det precis den känslan jag vill skapa, för det är den känslan som gör det värt att se en riktigt bra film, för även om du inte upplever samma känsla andra gången du ser samma film så fanns den där första gågnen.

Riktigt bra film ska ses själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0